säsongens sista jordgubbar var belgiska. jag fattar inte orkar knappt andas och jag vet varken ut eller in. tomheten är rätt så konstant.

it feels like none of this is real

Nästa vecka har jag terminens första seminarium. Min eksem har blivit värre. Idag ska jag verkligen försöka städa och plocka bort och tvätta av all depression som alstrats i Pytemalien. det känns omöjligt men jag måste tvinga mig. De senaste dagarna har jag mest legat i min säng och kollat på utslagningsteve a la usa i timmar, lagt tiotusentals solitaires och pluggat TP-frågor. Förra veckan hade jag ångestattacker deluxe. Den här veckan har allt övergått i en tomhet, jag liksom orkar inte ens orka. Imorgon ska jag ut i skogen och plocka svamp. Jag har ont i en nackmuskel  så jag kan inte vrida huvudet åt vänster. jag hade tänkt gå på popaganda i helgen men nu så hära dags känns det som om jag inte bryr mig alls så nej jag stannar hemma. detsamma med primal scream. 

 

fotografier från anis-knäckebak.

Igår var Tove på besök och det var underbart, att bryta av ensamheten med någon som bryr sig så. Vi har inte setts på flera år men fint var det!!!

i veckan: PLOCKA SVAMP (mitt frysna lager är slut, igår stekte jag upp de sista blodriskorna. d är min favorit. gula kantareller är överskattat. förra året hittades en blomkålssvamp, det var topp!) 

mer i veckan: SKOLSTART

Sometimes you're quiet and sometimes I'm quiet, hallelujah!

För cirka ett år sedan träffade jag pierre från paris som precis hade kommit in med flyget från chigaco där han bott ett år.  tydligen ska jetlagfyllorna vara rätt så odrägliga men han framförde le tourbillon helt fab och trots att det var en flyktig helg så är det ändå att fint minne. ingen har sjungt min ledmotivet från min favoritfilm i mitt öra förr. jag har aldrig heller träffat någon som min katt platon tyckte så mycket om. idag på pmu second hand trodde jag att jag hittade le tourbillon framförd av jeanne moreau på singel och min lycka var gjord, men det var fel platta i fodralet (breakdance power 1997. what da fuck?!). jag fick fodralet gratis efter att ha förklarat att det inte var lill-babs på framsidan utan en vacker fransyska och att det är låt från den bästa av nya vågen-filmer ("nya vaddå? jaja, du kan väl få det!").  

P.S GANGLIANS NYA! Äntligen. California cousins. Om det inte vore för musiken och marsvinen skulle jag vara helt utelämnad åt ensamheten. Puss o kyss på er!

  
P.S 2 Bortse från min fettoöverarm, ja, jag vet att jag har gått upp i vikt i somras.

P.S 3 Ikväll bortser jag från min tentaångest. För en timma sedan insåg jag att jag kan lyssa på AC igen, det har varit ett infekterat förhållande sedan de blev inställda. jag hoppas att det håller i sig, jag har mått så dåligt hela sommaren och jag svär att det beror på att jag missade de. tyvärr är det inget man kan skriva i ett läkarintyg, "depression eskalerat och självmordsrisken ökat efter att ett produktionsbolag gick i bankrutt och ställde in animal collective. pat visar inget intresse för omvärlden". word. 

Det lär fortfarande vara strax över tjugo grader i Kvarnsjön.

Nothing makes sense now

NYA INTRESSEN EFTERLYSES. Tre saker berikar min vardag: 1. UMGÅS MED MARSVINEN 2. Sortera serietidningar 3. Lägga patiens och lyssna på musik.

Den sista punkten är för fan grymt jävla beroendeframkallande. Om jag inte sysslar med några av de här tre sakerna ligger jag på min säng och stirrar på den osynliga luften. Det är nog det jag gör mest.

p.s photobootad i samband med mmj + älskade neko case.

inatt blir det utgång och spontanbad och så, inget sega monster system! Sammy är här dricker rosé!

AGNES ÄR DEN BÄSTA. hon håller med om att man ska lyssna på hurray for the riff raff, dricka vin och lägga solitaire på samma gång (så makalöst rogivande att vi gjort det i fyra snart fem timmar nu). fast ibland så varvar jag vardagen med olga och tecknat, helst tintin och lucky luke (jag måste sluta förälska mig i seriehjältar). och tyvärr, så måste jag säga det, jag varvar dagen med ångest också. så illa är det ställt. hoppas jag pallar livet ett tag till! hejdå adjö värdighet!!

Fotografier från trädgården i Brämhult, några veckor sedan.

It's time that you let yourself breathe 

Jag lyssnar på musik från Lousiana, läser second hand comics och får en massa jag-är-så-ful-jag-vill-dö-attacker så jag kan inte gå ut. På onsdag ska jag och Sammy lattja, jag får stöd av hennes närvaro. Undra hur det kommer bli i höst när hon flyttar igen? Kommer det bli som i våras igen? Jag trodde aldrig att jag skulle tänka så, men nu när jag för en gång skull är van mer närvaro är jag rädd för att vara ensam. Förr provocerade jag alltid fram ensamheten, jag flyttade så långt man kunde från alla andra. Nu kommer jag krypandes tillbaka men mina bara knän hinner blir uppslitna innan jag hittar mitt mål. Eller något annat pseudo kvasi symbolik. Men hur som haver är  trädgårdssnäckor är bland de mest spännande och vackraste vi  har i vår fauna. Elsie påminde mig om hur underbara Felice Brothers är. De har ju släppt nytt i år och allt, men jag har knappt lyssnat på det nya. TIP YOUR WAY är fortfarande deras bästa bästaste! Dagens repeat one låt.