"Feed the dogs. I hate to hear them barking like that" Lillie Langtry

fotografier: 1. Lersjön 2011 2. Söt blå katt i Brämhult 2011 3. Naturreservatutflykt 2011 4. Larv 2008

PAW & PAWS

(två fotografier från 2008. Igen. Det var ett S K I T Å R. ÄLTAR DET INTE MEN TANKEN PÅ DET TRIGGAR ÅNGEST - IBLAND -)

Förr var jag alltid besatt att hitta de perfekta skorna. Det första jag gjorde när jag kom in i en second hand affär var att kolla in skohyllorna. Jag provade och försökte gå omkring i butiken med försmå, i förstora skor. JAG VET INTE VILKET PAR SOM VAR VÄRST, DE SOM SKAVER ELLER DE SOM VILLE TRILLA AV. Den senaste tiden har jag däremot hittat en massa skor. Jag kan inte gå in i en second hand utan att gå därifrån med nya, perfekta skor för en minimal slant. Förra veckan skämtade jag och Elsie och far att jag skulle undvika second hand affärer för det här nya fenomenet. Idag köpte jag ett par nya kängor för 20. Det var billigare än min lunch. NU ÄGER JAG EN MASSA SKOR MEN INGA VÄGAR.

I KNOW WHERE THE SUMMER GOES

Fotografiet är från 2008 och det är jag nöjd med. Det är sällan jag är nöjd.

Just nu är det lugnt men om ett par timmar börjar processen att ta sig hemifrån. Jag är rädd redan nu för den ångesten det kommer att innebära. Jag har en massa fina färger hemma, kombinationen av pastellblå och ljusrosa får det att pirra i magen. Men när jag får panik ser jag det inte. I ÅNGESTEN ÄR JAG FÄRGBLIND.

Inspiration Inspiration!

Och ja, ni som inte känner mig, men jag samlar på gamla vykort! Billigt och lättförvarat!

a lover once can no longer now be a friend

Jag tvivlar varje gång jag ser mig i spegeln. Det är inte det där vanliga jag-hatar-mig-själv-JAG-ÄR-SÅ-FUL-JAG-VILL-DÖ utan en annan sorts tvivel. Jag känner inte igen mitt ansikte längre, min kropp i mina kläder. Det känns inte som om det är mina kläder, inte heller min kropp. Jag är förtvivlad och går hemmifrån med gråten i halsen varje gång och det är svårt att förklara varför för andra, varför jag inte visar mig. Jag har inte spytt så mycket de senaste dagarna, det kanske är därför jag är plumsig och fet i kroppen. Och tillsammans med pluffsigheten i ansiktet från alla spyor tidigare ser jag förjävlig ut. Ska försöka rida på helvetes-vågen, den där då jag käkar en massa utan att spy. DET GÖR SÅ ONT I ANSIKTET. Klarar inte av att vara så uppsvälld och det gör ont ont ont ont ont ont att leva.

DET ÄR NÅGOT LURT, DET KÄNNS SOM OM VERKLIGHETEN OCH FANTASIN DRIVER MED MIG, BÅDA TVÅ. GODNATT! VERKLIGHETEN SVIDER, SKAVER SOM FAAN ILLASITTANDE SKOR OCH JAG SKÄR SÖNDER MINA FINGERTOPPAR PÅ BOKBLAD. FANTASIN GÖR MIG SÅ BERUSAD ATT JAG DÄCKAR OCH VAKNAR UTTORKAD UPP MED MINNESLUCKOR OM VAD EXTASEN EGENTLIGEN BJÖD PÅ. KVAR FINNS FLYKTEN, LITTERATUREN! TUREN TILL BARNDOMENS ÄLSKLINGS SERIER. GRAFISKA ROMANER MED TYDLIGA LINJER. JA JAG SER JA JAG LEVER JA JAG VILL HELST AV DRIVA SJÄLV.

Half of my fingers are dipped in the sand

För cirka pirka åtta timmar sedan blev paddan ett av mina favoritdjur. Jag har sett d i överflöd, jag har sett d para sig, jag har hört d prata, JAG HAR SMEKT VÅRTORNA, jag har sett en bära två samt smetat paddgift på din hand.

p.s
Paddan är giftig, till skillnad från grodan. Jag har svikit Sammy igen.

COME HOME TO ME

Idag har jag beundrat lekande paddor vid Lersjön. Samt tänkte Agnes fly, men jag lyckades fånga hem henne igen.

Och ja! Som fan! Jag åker till Brämhult över påsk!

I'M LOSING MYSELF

http://www.mediafire.com/?7jjk88u8iv852mh#1 PUSS OCH GOD NATT.

Jag skäms så för att det finns de som är så snälla mot mig men jag inte orkar ge något tillbaka. Igår lånade jag två nya seriealbum. Köpte ett kilo äpplen. Inatt lyssnade jag jag på TOMBOY PÅ REPEAT.

SNÄLLA FÖRLÅT MIG

Usch vad jag hatar mig själv. Men jag försöker städa upp mig själv och runt omkring mig. Jag ska bli bra igen och snälla ni måste förstå hur mycket jag försöker dagligen och jämt och ständigt.

Nu ska mina skisser bli verklighet. Snart börjar utflykt i det gröna säsongen. DÅ SKA VI GÖMMA OSS I SKOGEN.

DU FÅR STÅ PÅ HUR MÅNGA BEN DU VILL

SLAG OCH SLAGEN. SLAGFÄLT. Lakanet och duntäcket har glidit isär. Det finns inget obekvämare, jag drar i ena ändan och får fram en annan. Fötterna är iskalla och långsidan på duntäcket formas fel av kortsidan på det blommiga påslakanet. Romantiserade krig som tycks oundvikliga och dramaturgiskt försvarbara när du tvingar mig att göra allt det där som jag inte vill. DET ÄR SOM DET ALDRIG HÄNDER.


Idag har jag köpt såpa. Grönsåpa, jag gillar att sniffa det.

TVÅ FOTOGRAFIER FRÅN VECKAN SOM GÅTT, DEN ÖVRE MESSADE JAG UPP JORDGUBARNA. DEN NEDRE ÄR BARA HELT FUCKED UP MEN ÄRLIG SOM FAN. JAG VAKNADE, PLÅTADE SPYORNA SOM LÅG KVAR I WCSTOLEN SEDAN NATTEN INNAN OCH RÅKADE SE MINA GRÅ CIRKLAR. ÖGONHÅLANSIKTE. \