talk about reindeer

CAN WE MAKE IT THROUGH THE WINTER

Idag önskar jag att jag hade vänner. Bara någon att prata med, någon att spela Ludo eller Alfapet med, just nu är jag så nervös att jag spyr (obs! ej hetsätning!) och kallsvettas. Jag skulle behöva någon som kan hålla mina tankar borta från det där jobbiga imorgon. Besöket hos Elsie var helande ett tag, fast nu när jag är hemma igen så känns allt så vidrigt igen. Jaja, jag får väl skylla mig själv som inte har några vänner. Mor min anser att jag inte bjuder tillräckligt på mig själv, min psykiatriker tror att jag kan ha högfungerande autism och därför har svårt att relatera till andra. Min psykolog tror tydligen att jag har ett hav av vänner, för varje gång jag besöker henne måste jag förklara att de enda jag pratar med är min familj och min marsvin. Jag tror att ingen vill ha att göra med mig för jag är fet ful och fel. Eller snarare jag är så fet ful och fel att jag undviker alla andra, jag ska inte förpesta någons omgivning, ja ska inte tränga mig på någons mera.   Ett tag trodde jag att man kunde flytta ut till ingenstans för att inte finnas. Men verkligheten hann fatt mig, hårt och brutalt, dödade min kanin.
Laddade ner Saint Etiennes a glimpse of stocking fast jag orkar inte lyssna på den nu. Julnörden jag ska nog lyssna på Bright Eyes julalbum och sätta mig ner i duschvrån och stanna där i timmar. Orkar inte vara så nogrann med energislöseri idag.


alla dessa onödiga blogginlägg är bara för jag är så jävla rädd. tankar hit och dit och allt jävla det där.