Adjö!

GÅSHUD. DE LÅNGA, MJUKA STRÅNA PÅ MINA UNDERARMAR RESER SIG. MIN RYGGRAD ILAR, PRECIS SOM NÅGON BLÅSTE IGENOM DEN MED STARKA LUNGOR. ANDETAGET PRESSAR BORT MÄRGEN  OCH FÖRVANDLAR MIN ANATOMI TILL MAJAKOVSKIJS POESI.

just nu älskar jag och vill enbart lyssna på 16 horsepowers yours truly, den perfekta sammanfattningen. inget annat finns. nej nej nej jag har hittat musiken som täcker mig.

Nu ska jag planera höstens resa till Warszawa. Längtar bort bort bort.

turn the land into waste / and bury it in parking lots / I'm constantly turned off / by the look of the clock / and it's turning in an hour from tonight / I've got nothing to look forward to / Cause I killed all the flowers

Jag har aldrig varit kär. Men jag älskar det där jävla bandet och jag inleder förhålladen med låtarna. Jag är repeat-one-kvinnan, jag låter en låt fylla Pytemailen, ta sig i mina lakan och skapa mönster på tapeterna. Och att ta sig från musiken är alltid ett projekt! Det är här, först nu, jag jag ropar efter hjälp, jag menar jag är bra på att vara ensam, efter alla år har jag en utpräglad överlevnadsstrategi. men det går bet när låtarna är som kvicksand. här om helgen fick jag för mig att lyssa på deer tick a la daytrotter och min favorit dirty dishes och sedan dess kan jag inte sluta. jag kan inte läsa, jag kan inte stå, jag kan knappt vara. jag kan bara lyssna på dirty dishes.

 
 
 

Better off dead (1985)  en av mina favoritfilmer. Hur man kan slänga John Cusack i papperskorgen är över mitt förstånd. För övrigt är jag besatt i high school-filmer och upp över öronen förälskad i antihjältar såsom John Cusacks karaktärer. Det är sådant jag berikar mina fredagskvällar med.

 

HUMÖRSVÄNGNINGAR. ambitionssvängningar. Jag varvar kurslitteraturen med trippar till 80-talets Sweet Valley. och jag lyssnar på hurry up were dreaming redan nu.  överlag är det ganska sisådär.